Järnmalmsmarknaden

Järnmalmsmarknaden

Järnmalmsmarknaden har sedan slutet på den sk super cycle som vara fram till 2012 varit under press men har under de senaste åren utvecklats positivt och bättre än förväntat enligt de flesta bedömare. För framtiden finns faktorer, som ökad metallintensitet i fossilfri elektricitetsproduktion och minskad järnmalmsproduktion i Kina, som pekar mot fortsatt god efterfrågan, medan andra som ökad tillgång på och användning av skrot samt generell minskning av den global ekonomiska utvecklingen påbörjat med den pågående coronaepidemin, som pekar i motsatt riktning.
Beroende på vilket global ekonomisk utveckling som förväntas kan ett antal scenarier för stålefterfrågan och järnmalmsbehov ställas upp. Om den globala utvecklingen kräver nya järnmalmsgruvor måste priset för en 62% kvalitet ligga mellan 80-100 USD/t, annars kan inte nya investeringar räknas hem. Räcker befintlig järnmalmskapacitet till är det rimligt att anta priset för samma kvalitet kommer att röra sig runt 60-70 USD/t. Dagens prisnivåer ter sig i ett långsiktigt perspektiv på 10-15 år framåt därmed som relativt höga.
Generellt i Europa kan sägas att effektivitetskrav i stålverken och produktion av ständigt högre stålkvaliteter leder till ökad efterfrågan av högkvalitativ järnmalm och gör sämre kvaliteter mera svårsålda eller åtminstone att de får en sämre prisutveckling. Speciellt kommer miljökraven på sinterverk att gradvis öka och antalet potentiella kunder för sintermalm kommer att minska.
För Dannemoras kvaliteter har 58 % index varit det mest transparenta och näraliggande utgångspunkten för prissättningen.
Intial ner till 55 % järnhalt därunder finns inget index att luta sig emot. Det är alltså mycket svårt att göra bedömningar av den 50 % styckemalmens pris. Osäkerheten ökar dessutom eftersom 58 % indexet har en sammansättning som skiljer sig från Dannemoras på ett antal andra punkter. Dannemora malmen har bla högre SiO2, mycket högre S och ett mangan innehåll jämfört med indexspecifikationen. Al2O3 innehållet är å andra sidan väsentligt lägre än i indexet. Alla dessa faktorer kommer en köpare att väga in i sin kalkyl. Det slutliga priset är samtidigt beroende på ett antal faktorer som är helt och hållet avhängiga köparens masugn, sinterprocess och de andra malmer som används. Detta kan göra att värdet (VIU) för en specifik köpare av en malm kan avvika från indexpriset. En säljare måste kunna förstå och förklara detta för kunden för att få ut det fulla värdet av sin produkt. Vi anser att det utan ytterligare undersökningar, som ligger utanför vårt uppdrag, är rimligt att anta att Dannemoras två malmkvaliteer kommer att betalas med ungefär samma pris. Premien för styckemalmen balanserar ut det lägre järninnehållet. Samtidigt vill vi påpeka att 55% slig är svårsåld i Europa, vilket också visade sig under Dannemoras senaste driftperiod. Vi bedömer att dessa svårigheter i bästa fall ligger på samma nivå i 2020 om de inte har ökat. Manganinnehållet antas inte ge någon premie men kan av vissa kunder anses utgöra en fördel.
Baserat på perioden 2019-2020 är det genomsnittliga 58 % indexpriset 73 USD/t med ett spann på mellan 57-104 USD/t. Vår oberoende bedömning är att ett pris för 55 % Dannemora fines då bör ligga runt 55 USD/t med en spridning mellan 43-78 USD/t (utgående från 57 resp. 104 USD/t). Från detta pris ska fraktdifferensen dras bort. Under åren 2016-2018 varierade årsmedeltalet för 58 % fines mellan 41 och 44 USD/t, dvs väsentligt lägre än de två senaste åren.
I det fall järnhalten på Dannemoras produkter kan ökas genom förbättrade processer upp till över 60% kommer prisbilden i ett annat läge då priserna på sådana järnmalmer baseras på ett 62% index (med högre priser än vad en proportionell uppräkning av det 58% index ger) och att en sådan produkt har betydligt fler potentiella köpare än de nuvarande.