Så går det för Grängesberg Exploration Holding:
Intervju med VD Christer Lindqvist

Resultat för er så kallade scoping-studie, som ni kommunicerade i början av sommaren, visade att den malm som kan brytas i Dannemoragruvan kan anrikas till en järnhalt på 68%? Vad innebär det för verksamheten?

Det är en fantastisk framgång att vi har en så hög koncentration järn i produkten som 68 %. Det är bättre än vi vågat hoppas på, och en nivå i absoluta världsklassen – det är i topp 4 % av all produktion i världen.

Scoping-studie vad är det för något?

Det är den första delstudien för att bedöma ett projekts genomförbarhet och därför den viktigaste studien för Dannemora. Resultatet är extremt viktigt, eftersom det visar att vi har en gruva och en process som sannolikt kan ge en lönsam verksamhet. Sett ur ett aktiemarknadsperspektiv så betyder det att risken i vår Dannemoraverksamhet – och därmed i aktien – gått ned betydligt.

Rent tekniskt är en scoping-studie den första fasen i gruvutvecklingen och som visar om det är tekniskt och ekonomiskt lämpligt att gå vidare med ett projekt. Det studien kom fram till var bland annat att Dannemora kan:

  • producera ca 1,1 miljoner ton järnkoncentrat om året vid en råmalmsproduktion på 3 miljoner ton
  • uppnå en mycket hög järnhalt i koncentratet; 67,9 % för att vara exakt
  • ligga på en produktionskostnad per ton på cirka 53 USD, vilket är konkurrenskraftigt

Varför är 68% järnhalt så bra?

Det är järnhalter över 67% som kommer efterfrågas nu när stora delar av stålproducenterna håller på att successivt ställa om till en grön produktion av stål. De som i framtiden kan leverera så höganrikad malm kommer att få mycket bra betalt för sin produkt, jämfört med malm av mer traditionell kvalité.

Man behöver en järnmalm med högre halt än 67 % för att producera koldioxidfri järnsvamp, vilket krävs för kostnadseffektiv produktion av koldioxidfritt stål.

Dannemora kan därmed bli en viktig leverantör av järnmalmskoncentrat i omställningen av den europeiska stålindustrin.

Efterfrågan kommer därför överstiga tillgången på höganrikad järnmalm under lång tid. I dagsläget är det endast 4 % av den producerade järnmalmen i världen som ligger över den magiska gränsen på 67 %.

Det är detta som gör att det med stor sannolikhet kommer bli lönsamt att återstarta brytningen av järnmalm i Dannemora. Mycket talar för att Dannemora därmed kan spela en liten men viktig roll i den gröna omställningen av den europeiska stålindustrin, som den första koldioxidfria järnmalmsproducenten i Europa.

Vad är grön järnsvamp?

Järnsvamp är sk. direktreducerat järn framställt i direktreduktionsverk med kol som reduktionsmedel och bildar koldioxid, vilket är en beprövad process. Grön järnsvamp framställs med samma process men med vätgas som reduktionsmedel som då bildar vattenånga och får därmed råjärn med mycket lågt CO2-utsläpp. Vilket tidigare varit mycket svårt att lösa, och fram till idag gör att stålproduktion till en stor miljöbelastning.

Ståltillverkning står i dag för runt 8 % av de totala koldioxidutsläppen i världen och grön järnsvampstillverkning är troligen det ekonomiskt bästa sättet att reducera dem kraftigt. För att tillverka järnsvamp behöver man järnmalm av högsta kvalité som insatsvara – så kallad ”super high grade”, vilket innebär en halt över 67 %.

Innebär det här att GRANGEX är en del av den gröna industriella revolutionen?

Det är precis vad vi har mycket goda förutsättningar att bli! I pre feasibility-studien, som nu är inledd för Dannemora kommer vi sikta på att reducera koldioxidavtrycket för hela produktionen så mycket som är tekniskt möjligt, och i alla andra avseenden minimera miljöbelastningen.

Ett annat exempel är att vi siktar på att rena vattnet ur gruvan så att vattnet vi släpper ut kommer hålla dricksvattenkvalitet. Utöver det kommer vi ha en sluten produktionsprocess för att minska buller och damm.

Gruvindustrin har traditionellt setts som en smutsig industri. Vi vill visa att det ska vara möjligt att bedriva gruvdrift med en begränsad påverkan på den omkringliggande miljön och en minimal klimatpåverkan. På detta sätt har vi ambitionen att vara en föregångare på flera plan och inte bara vara en producent av järnmalm i världsklass.

Det här låter ju lovande. Kan du kort beskriva vad som återstår innan brytning i Dannemora kan återupptas, och hur tidslinjen ser ut?

Vi kan ha en förhållandevis snabb process då vi bedrivit brytning i gruvan tidigare, vilket innebär att en stor del av den omfattande dokumentationen som krävs redan finns på plats.

Vi bedömer att brytning kan starta någon gång under det sista kvartalet 2024 eller första kvartalet 2025.

Det som återstår är pre feasibility-studien som publiceras fjärde kvartalet 2021 och den så kallade slutliga feasibility-studien andra kvartalet 2022. Parallellt med studierna pågår arbetet med att kunna lämnas in miljöansökan under första kvartalet 2022. Vii räknar sedan med att få en miljödom under tredje kvartalet 2023. Därefter tillkommer slutgiltig finansiering och byggnation.

Vad händer i Apatitprojektet?

I apatitprojektet i Grängesberg pågår scoping-studien, vars resultat vi räknar med att kunna presentera om några veckor. Här har vi stora förhoppningar att få ett positivt besked, som visar att vi har goda förutsättningar att bedriva en mycket lönsam utvinning av flera olika säljbara mineraler bland annat fosformineralet apatit som innehåller sällsynta jordartsmetaller. Något som det råder mycket stor efterfrågan på – inte minst för att klara av en hållbar omställning.

Även här kommer vi att kunna sälja allt vi utvinner. Den stora efterfrågan gör att vi bedömer att få mycket bra betalt för det som utvinns.

Även i Grängesberg kommer produktionen att anpassas för att påverka miljön så lite som möjligt samt minimera klimatpåverkan genom satsning på en fossilfri produktion.

Vad händer i Sala Bly?

Sala Bly har under sommaren inlett sin gröna omställning så att produktionen snarast anpassas med målet att bli den första fossilfria producenten av blyprodukter i Europa. Det är speciellt viktigt för offentliga upphandlingar. Salas verksamhet är redan cirkulär och eftersom allt bly används i produktionen av blyprodukter är återvunnet bly från inlämnade blybatterier som bland annat Boliden levererar. Sala Bly är därmed en del av den pågående omställningen till ett cirkulärt och hållbart samhälle.

Den är redan en lönsam, om än liten verksamhet.

Christer Lindqvist
VD